Riskerna med förfalskade läkemedel

Ända sedan det skapades en marknad för läkemedel på nätet för över 15 år sedan har det varnats för denna på en mängd olika sätt. Vettiga varningar har blandats med övertoner och antaganden som inte varit värdiga myndigheter. Susanne Lundin, professor i etnologi, drar sitt strå till stacken med en debattartikel i DN.

Förutom att bege sig långt utanför sitt eget ämnes domäner slår hon in öppna dörrar. Förfalskade läkemedel var ett problem redan när hon gick A-kursen i etnologi, utvecklingen tar nu en riktning som debattartiklar knappast kan stoppa.

Förfalskade läkemedel som smyger sig in i reguljära försäljningslinjer är det mest skadliga och mest tragiska. Det utsätter helt oskyldiga som till exempel barn. Att riskerna med internetköp är höga är solklart, men det innebär inte att all internethandel är lika oseriös och folk är i allmänhet inte dumma. Att beställa på internet kräver att man har huvudet på skaft. De som inte har det utsätter sig säkerligen för en massa andra risker av allvarligare art.

Inom inte så många år kommer man att kunna 3d-printa substanser. Alla kan skaffa sig vad de behöver – och mer därtill. Vad innebär det för marknaden och människorna? Kommer man ens att kalla det för förfalskningar? Detta är frågeställningar som lär ta akademin på sängen.

För inte många år sedan var ordet ”onlinekonsultation” ett extremt bespottat begrepp. Man ska besöka läkaren som man alltid har gjort och därmed punkt. Allt annat är livsfarligt för folkhälsan och ett frontalangrepp på välfärdsstaten. I dag är kry.se igång med statligt sanktionerad onlinekonsultation och landstingen själva ligger i startgroparna för egen onlinekonsultation. Vad är det för rörelse vi ser och vad innebär det för framtiden?

Internetmarknaden finns för att folk vill ta ansvar själva och inte lägga sina liv i händerna på läkare som de i allt högre grad misstror. Kunskapsmassan de får via internet gör att de kräver alternativ och möjlighet att själva ta ansvar för sin behandling. Här ligger vården långt efter – och forskarna också.

Det är mycket bra att Susanne Lundin vill kartlägga sociokulturella mekanismer i den här frågan. Det är det som saknas och det hon som etnolog ska göra. Synd att hon verkar ha andra alarmistiska ambitioner, men det är ju tyvärr många professionella som vill ropa ut sina fina åsikter om saker de inte forskat om.

I dagens Sverige sjunker förtroendet för statens förmåga i allmänhet och det gäller även den vård vi förväntar oss att få för skattepengen. Detta är i slutändan politikernas fel eftersom de har sysslat med att formulera till intet förpliktande goda åsikter istället för att fullgöra sin uppgift att besluta om de svåra prioriteringar som behövs i ett samhälle som ska fungera.

Att folk agerar på egen hand nu är naturligt.

 

Tagged with:

7 Responses to “Riskerna med förfalskade läkemedel”

  1. Revgenetics påstår att dom testar varje försändelse som dom köper in i externt labb. Men då ska man lita på det istället 😉

    1. Ma simt mandru ca un amic de peste Orientali (Moldova) nu l-a recunoscut intr-un bar, facand figuri de vedeta, la o masa cu necunoscuti, discutand despre “arta”. Si pe langa ca si-a batut “basca” de el, la sfarsit, cand vedetismele i s-au urcat la cap, i-a cat cateva scatoalce peste ceafa. Daca am timp, revin cu un alt comment in care aprofundez in alte 2 fraze vedetismele imbecilului.

    2. PÃ¥rom ba!Dessutom borde dessa språk-Kemals i konsekvensens namn utöka sin verksamhet till England och Danmark. Där säger man utan att skämmas bigger than me och større end mig. Sådant oskick måste ju vara fel där också. För att inte tala om fransoserna: France, c'est moi. Ska det vara så? En sträng språk-Mussolini borde tala om för dem att det inte finns något objekt i den meningen!

Kommentera